Nordiskläsutmaning - Färöarna

Nu är det Färöarnas tur att läsa utmanas och det var verkligen ett utmaning. Jag kände inte till någon författare från Färöarna och fick ta en vänlig bibliotekarie till hjälp på mitt bibliotek för att hitta en bok skriven av en författare från Färöarna.
Från magasinet några våningar ner i underjorden hittade bibliotekarien Livet sommar av Oddvor Johansen.
Boken som inte har någon egentlig handling är mer som ett nedslag i den färöiska landsbygden på 50-talet. Vi följer några människor i deras vardag under ett år. Deras inbördes relationer och intriger, deras arbeten och svårigheter gestaltas på en levande sätt. Människor gifter sig, föder barn och dör. Men Oddvar johansen levandegör miljön och samhället med ett poetiskt vackert språk
Oddvor Johansen som är född 1941,debuterade 1982 med Livets sommar och mottog Färöarnas litteraturpris för den.
Livets sommar är en av de första färöiska romaner skriven av en kvinna.

Tematrio - olästa författare

Denna vecka är det olästa författare som man gärna vill läsa som Lyran utmanar oss i tematrio.
Det dyker ständigt upp författare som man önskar läsa men inte hinner med för att annat kommer i vägen.
Jag har fortfarande några olästa klassiker som jag varje år tänker att jag ska hugga tag i.

Här är min lista över författare som jag ännu inte läst:

Mirecea Cartarescu som nyligen har kommit ut på svenska med sin Dagbok. Den stod högt upp på min julklapps önskelista men jag fick den inte. Jag är också intresserad av att läsa hans andra böcker som finns på svenska.
Marcel Proust. På spaning efter den tid som flytt hade jag tänkt att spara till pensionen men jag är sugen på att börja läsa den redan nu. Det är böcker som ständigt återkommer i mitt liv. Ständigt stöter jag på Marcel Proust både som något avskräckande och något inbjudande. Nu är det dags att jag bildar mig en egen uppfattning. Är det någon som har lästa något av Marcel Proust?
Stendhal. Hans bok Rött och svart har länge stått i min bokhylla men aldrig blivit läst. Den kanske står på tur i år.

Läsrapport för januari

Det här är de böcker jag har hunnit läsa i januari:

Frihet - Jonathan Franzén
Besatt - Elif Batuman
Tunisian girl - Lina Ben Mhenni
Livets sommar  - Oddvor Johansen
Natt utan ängel - Anna Jakobsson Lund

Summa sidor: 1445
Månadens bästa: Besatt. En oerhört rolig bok om rysk litteratur och författarens relation till den.

Den bok som berörde mig mig: Lina Ben Mhenni som bloggar under namnet Tunisian girl om den arabiska våren och den påverkan de sociala medier hade för att bidra till att diktatorer i Egypten, Libyen och Tunisien avsattes. En bok som man bara måste läsa.

 Månadens debutant: Natt utan ängel. Den är bra. Jag har några sidor kvar att läsa och recension kommer om några dagar.

En intressant debutant i brevlådan

Från Massolit förlag ramlade det in Bara du finns av Jenny Holmberg.
Bara du fanns handlar om tre personers liv som under ett år vävs samman till en dramatisk händelse.
Boken känns både spännande och en bok att längta till.
Jenny Holmberg (1983) är journalist, författare och teolog och Bara du finns är hennes debutroman.
Recension kommer snart.

Ny bok i brevlådan idag

Blått blod - en saga i kunglig miljö, Lars Ragnar Forssberg utgiven av Lind & Co kom från Booked.nu idag.
Blått blod är en politisk satir skriven som en moderna saga om ett Sverige där gamla dygder som flit, respekt och fosterlandskärlek inte har spelat ut sina roller.
Lars Ragnar Forssberg är författare, PR-konsult och journalist som varit verksam i radio och TV. Han och också skrivit den satiriska romanen Fint folk .

Vilken bok ska jag läsa?

Stig Saeterbakken är död står att läsa både i press och bland bloggare. Jag måste erkänna att jag inte varken känner till honom eller har läst något av honom. Kanske bör jag skämmas för det som medveten lyhörd läsare. Vet ej, Men han har gått mig helt förbi. För att ta skadan igen vill jag bekanta mig med Stig Saeterbakken genom att läsa något av det han har skrivit. Vad ska jag börja med? Jag behöver hjälp med förslag på hans bästa bok. Kan någon ge mig tips på någon bra roman skriven av Stig Saeterbakken?

Montedidio - Erri de Luca

Montedidio betyder guds berg och ligger i Neapel. Där bor en 13-årig snickarlärling som gör anteckningar över sitt liv. Det är 50-talets fattiga Italien vi möter i Montedidio av Erri de Lucca.
Pojken går och jobbar för att hans pappa ska gå i skolan och lära sig läsa. Hans mamma ligger på sjukhus. Pappan besöker henne väldigt ofta. Pojken blir lämnad åt sitt öde. Mammans sjukdom och pappans besök av mamman blir en enhet där pojken hålls utanför. Han sköter mycket av hembestyren och lagar sin mat.
Han är vän med Rafaniello som är skomakare i Montedidio och lagar alla skor i byn. Han är puckelryggig och hoppas att snart ska det växa ut vingar ur puckeln så att han kan flyga till Jerusalem, det heliga landet.
Pojken har också Maria som är en jämnårig flicka som på sitt lätta och okomplicerade sätt bjuder in honom till kärleksmöten.
Han har också sin bumerang som han ständigt bär med sig.
Det här är en underbar liten bok, drygt 100 sidor, där Erri de Luca beskriver ett fattigt Italien där inget är självklart med med en sådan värme och medmänsklig glädje.
Utgiven av Grates förlag-

Tunisian girl - Lina Ben Mhenni

Lina är bloggare och nätaktivist. Hon började blogga 2009 mot orättvisor i sitt hemland Tunisien. Hon kallar sig politiskt obunden för att hon vill inte vara bunden något partis regler och bestämmelser. Hon bloggar för det fria ordet och mot censur som är partipolitiskt obundet.
Tunisian girl av Lina Ben Mhenni handlar om hennes blogg som bidrog till att den arabiska våren iscensattes. Den handlar också om den genomslagskraft de socialmedier som  internet, Facebook och Twitter hade för att påverka att ledare i Tunisien, Egypten och Libyen avsattes.
Lina bloggar för det fria ordet mot censur och tortyr i landet.
Det här är en bok om mod och om att våga trotsa orättvisor i ett land och stå upp för vad man tycker.
Boken som består av flera korta kapitel som vittnar om människors mod att gå emot en regim som inte drar sig för att använda hemska våldsmetoder som straff.
Lina kommer själv från en enkel familj men som stöttat henne i sin skolgång och tidigt försett henne med en dator.
Tunisian girl är ett tidsdokument.Det är en liten bok endast omkring 50 sidor men med mycket innehåll. Det som slår mig är effekten av att vara nätaktivist och hur snabbt man når ut via bloggar, Facebook och Twitter och hur internetanvändare från hela världen snabbt kan delta i kampanjer och få information.
Ja det här är en bok som måste läsas.
Utgiven av SEKWA förlag

Veckans tematrio

Den här veckan är det tematrio på Strindberg och svenska klassiker. Jag hade nog lite svårt att få ihop en trio på Strindberg men en har jag hittat.
Här är mina klassiker:

Den allvarsamma leken - Hjalmar Söderberg

En oerhört vacker kärlekshistoria. Det som är intressant är att den utspelade för ca 100 år sedan och kan på sina håll kännas aktuell.

Utvandrarna - Vilhelm Moberg

Utvandrarna som jag läste om ganska nyligen. Jag läste den i tonåren men såg nu boken med helt andra ögon bl a vilket fantastiskt språk.
En dåres försvarstal - August Strindberg
Den skrevs först på franska och handlar om Strindbergs och Siri von Essens äktenskapskris och som ledde till skilsmässa. En stark och gripande bok. Jag läste den när jag läste litteraturvetenskap för en massa år sedan men jag tänkte läsa om den nu när den är utsedd till "Stockholm läser" bok.

Besatt - Elif Batuman

Om jag ska kalla Besatt av Elif Batuman  för skönlitteratur eller reflektioner och tankar kring eget forskande i litteratur eller en reseskildring bland litterära gestalter i Ryssland vet jag ej.
I Besatt skriver Elif Batuman kåserande och roligt kring sitt eget upptäckande av rysklitteraur och hur hon hamnade i det. En personlig resan bland ryska böcker och dess gestalter närskådar hon några ryska författare och drar paralleller ur sitt eget liv som gör läsningen av den här boken både nöjesrik och lärorik.
Hon undrar om man minns böcker man har läst efter hur omständigheterna var när man läste den. Hon beskriver hur hon en regning dag läste Isaak Babel Ryttararmé samtidigt som hon bakade en schwarzwaldtårta. Tårtans misslyckande blev sinnebilden för Sovjets misslyckade fältårg i Polen 1920.
I  sitt eget forskande av den ryska litteraturen hittan hon beröringspunkter med sitt eget liv. Trots att hon har turkiskt ursprung kan hon inte förstå tjusningen med Pamuk som helt tråkar ut henne medan Pusjkin roar henne.
Hennes intresse för den ryska litteraturen tar henne till Samarkand i Uzbekistan och hon  lär sig uzbekiska. Jag som knappt vet var Uzbekistan ligger slår upp i en Atlas för att veta var jag befinner mig. Hon ger oss en snabblektion i uzbekiska och dess historia. Nu kan det här tyckas lite för mycket nischat för att vara intressant, men Elif Batuman skriver om språken och hennes relationer till dem med personliga humorisktiska historier och antektoter från sin sommarkurs i Samarkand på ett sådant sätt att man vill lära sig mer, veta mer.
Det här är en rolig bok. Elif Batuman  spetsställer  situationer och vedertagna uppfattningar och vänder dem humoristiskt men på ett trovärdigt sätt.
I DN idag finns en intervju av Elif Batuman där hon säger att hon växte upp i USA under kalla kriget där hon hörde att ryska barn aldrig hade kul. Att "ha kul" är en amerikansk uppfinning. Men själv hade hon inget utbyte av att ha kul. Men säger hon:
- Jag förstår inte hur man kan skriva litteratur och litteraturkritik som inte åtminstone bitvis är rolig. Jag förstår inte varför någon skulle vilja producera den eller varför någon skulle vilja läsa den . Så ja jag försöker vara rolig.

Vad har då Besatt tillfört mig. En otrolig lust att läsa ryska författare. Isaak Babel som jag inte känner till: Pusjkin som jag inte läst något av. Kanske lite omläsning av Dostojevskij och Gogol.
Det här är en bok som måste läsas och upplevas.

I helgen läser jag

De kommande två dagars ledighet ska jag läsa en debutant och två "tunnisar".
Natt utan ängel - Anna Jakobsson Lund är en roman om en vänskap som är på samma gång stark och skör, Den handlar också om att leta efter sig själv och vad man gör med det man hittar. Jag precis börjat på boken och den verkar lovande.

Jag ska också hinna med två riktigt tunna böcker. Tunisian girl som handlar om en bloggares berättelse om den arabiska våren och Erri de Luca - Montedido.

Hur ser er läshelg ut?

Frihet - Jonathan Franzen

Med blandade förväntningar tog jag mig igenom Frihet - Jonathan Franzen från att ha längtat till den svenska översättningen och kasta mig över boken till att tappa lusten att läsa den för de negativa reaktionerna som under hösten blev synliga.
Ja, nu är den utläst och jag har läst den med en viss behållning och följt den svenskättade Walter Berglund och hans fru Patty genom deras äktenskap. Patty och Walter träffade varandra redan under deras skoltid men Patty föll inte omedelbart för Walter. Walter var en snäll och nästan lite nördig och Patty var en lovande basketstjärna. Det är deras liv vi följer i den lilla amerikanska småstaden S:t Paul, ett samhälle bestående av medelklass amerikaner.
Walter som är jurist utvecklas till att bli en enveten miljökämpe medan Patty förblir hemmafru. Sonen gifter sig med Connie mest för att man ska gifta sig och för att Connie skulle blir så deprimerad utan Joey. Men han berättar inget om giftemålet till sina föräldrar. Patty har tidigare vänstrat med Walters bäste vän sedan ungdomåren Richard. En gammal musiker som också gör terasser.
Walter träffar i jobbet Lalitha, en ung vacker indiska som blir förälskad i Walter. Han ger till slut efter för smickret att en ung vacker kvinna vill ha honomm. Patty och Walter skiljer sig.
Frihet är en berättelse om en amerikansk medelklassfamilj där människorna som beskrivs är människor utan några egentliga intressen eller karaktärer eller ambitioner mer än att upprätthålla en fasad att allt är bra.
Walter är förvisso engagerad i miljöfrågor men det känns mer som ett intresse för att komma ur tristessen hemma. Utifrån är allt bra med inifrån håller allt på att rämna och till slut kommer sanningen ikapp och allt faller utan att man har något att hålla i.
Frihet är en blandvändare även om de hade kunnat innehålla något färre blad (650 sidor) men Jonathan Franzén har lyckats att utan för stora ointressanta utvikningar hålla läsaren på spänn genom hela boken.
Några har kritiserat Jonathan Franzen personteckning som är fulla av något ointressanta slätstrukna människor, men jag tror att det är Franzens ide att ge dem den rollen som de har fått.

Nytt från SEKWA

Igår i brevlådan ramlade det in en bok från SEKWA; Tunisian girl - Lina Ben Mhenni. Boken är tunn bara ca 50 sidor och handlar om en bloggares berättelse om den arabiska våren. Boken känns både aktuell och gripande. Lina Ben Mhenni är född 1983 och undervisar i engelska på universitet i Tunis.
En recension utlovas inom de närmaste dagarna.

Just nu

Nej jag har inte försvunnit inte heller har jag slutat blogga och absolut så har jag inte slutat läsa. Det är bara så att just nu är det för mycket på alla håll.
Ikväll ska vi träffas i min bokcirkel  som har fått några nya medlemmar, några har slutat och några har kommit till. En ny konstellation alltså.
Vi ska diskutera Frihet av Jonathan Franzén. En riktig tegelsten. De senaste dagarna har jag hetsläst för att hinna avsluta boken till ikväll. Jag har några sidor kvar. Att hetsläsa några sidor till frukost, några på tunnelbanan, några sidor i väntan på något är ingen bra idé. Jag tappar sammanhanget och fokus och vill bara att boken ska ta slut. Ja så är det.

Skrivande svenskor

Denna vecka vill Lyran att vi skriver om tre skrivande svenskor. Det var inte något lätt uppdrag. Många skrivande kvinnor på andra språk dyker upp men svenskor... då får jag tänka en stund. Jag går igenom både min bokhylla och mina listor över lästa böcker. Det som slår mig är att i  min bokhylla finns mest skrivande kvinnor från andra länder och mest finns skrivande men både från andra länder och Sverige och från olika tidsperioder.
Men efter en stunds tänkande kom jag fram till dessa:

Moa Martinsson som har skrivit fantastiska böcker från statarsverige och över kvinnans utsatta situation i fattigsverige.
Kerstin Ekman måste jag nämna kanske inte främst för att jag så ofta läser något som hon har skrivit men det jag har läst av henne är så fantastiskt välskrivet och en njutning att läsa.
Cilla Neuman. Jag hade en period för några år sedan då jag läste allt som Cilla Neuman skrivit. Ett fantastiskt spåk, lågmält och poetiskt.

Ibland blir det inte som man har tänkt sig

Jag hade sett fram emot helgen som en riktig läshelg, men så blev det inte tusen saker kom emellan inte mist en hög med prov som jag har rättat. Det tog hela söndags eftermiddagen som brukar vara min lässtund. Några filmer som min man ville att vi skulle se har jag också sett och så var läshelgen som bortblåst.
Fortfarande håller jag på med Frihet av Jonathan Franzén en bok som jag hade låga förväntningar men som faktiskt är riktigt bra. Recension på den kommer om några dagar jag är i slutfasen.

Kurs i litteraturkritik

För ett antal månader sedan läste jag några inlägg av några bokbloggare som entusiastisk berättade att de hade blivit antagna till en distanskurs i (om jag minns rätt) litteraturkritik. Det lät både intressant, spännande och matnyttigt. Eftersom jag läser mycket och försöker skriva mycket och därtill vill utvecklas i att läsa på kanske ett nytt sätt och utveckla ett kritiska tänkande.
Nu när jag har fått för mig att just den kursen vill jag läsa hittar jag den inte på nätet.
Om någon bokbloggare har läst en kurs i litteraturkritik eller liknande skulle jag gärna vilja veta var man kan läsa just en sådan kurs.

Ikväll på Skavlan

Ikväll ska jag bänka mig kl 21.00 och se Skavlan som i dagens program har bjudit in Felicia Feldt som skrivit den omdiskuterade boken Felicia försvann  om sin barndom. Att hon är dotter till Anna Wahlgren som skrev bra och personliga böcker om barnuppfostran på 80-talet där hon hade väldigt klart för sig hur barn skulle uppfostras gör ju saken mer intressant då Felicia försvann handlar om en tragisk barndom.
Dessutom är Horace Engdahl också gäst i programmet och honom är det alltid spännande att lyssna på.

Jag tycker att Skavlan gick lite på tomgång i höstas med många ointressant gäster varför det känns extra spännande ikväll med gäster som jag tycker om att lyssna på.

Brukar ni se på Skavlan?

Just nu försöker jag hinna med

Nu snart en vecka in på den nya terminen känns jullovet och de lugna långa lässtunderna som ett minne blott.
Att hitta tid att läsa är inte lätt utan jag får stjäla till mig lite tid då och då mellan lektionsplaneringar och rättning av prov. Läsningen blir just nu något fragmentarisk, men det kanske blir bättre, snart är det ju i alla fall helg.
Det jag försöker hinna med att läsa på mina stulna lässtunder är:

Montedidio - Erri de Lucca

En berättelse från 50-talets fattiga Italien. En pojke skriver om att han har lämnat skolan för att börja arbeta och försörja sig. Utgiven av Grates förlag. Ett förlag som ger ut något smal litteratur men alltid intressant från Framkrike, Italien och England.

Drömhjärta - Cecilia Samartin

Någon har sagt mig att det här är en av förra årets bästa böcker. Den handlar om de kubaner som tvingades att lämna Kuba i början av 60-talet och flyttade till USA. Den här boken ser jag mycket fram emot att läsa.

Har någon läst dessa?

Tematrio - Barndomsskildringar

Den här veckans tematrio från Lyran handlar om barndomsskildringar.
En mängd barndomsskildringar har kommit ut på senaste tiden så det finns en brunn att ösa ur.

Här är min tre favoriter.
1. Vi ses på place de la Sorbonne - Justine Lévy
Justine Levy skriver varmt om sin mamma som inte är som andra mammor.

2.Till skulderbladen blivit vingar - Sofia Rapp Johansson
En berättelse om en upprörande barndom om Fia som hamnar i flera fosterhem från kaoset hos mamman. En stark debutant.

3. Bergsprängarens dotter  - Lo Kauppi
En berättelse om att leva med en alkoholiserad far och skammen som följer med detta. En stark berättelse om om konsekvensen av en dysfunktionell familj och hoppet som aldrig överger.

Inför nästa bok i den nordiska läsutmaningen

Den 30 januari är det Färöarnas tur att läsutmanas. För mig är Färöarna en tom prick rent litterärt. Jag känner inte till någon författare därifrån och tillika har jag aldrig läst någon bok av en författare från Färöarna.
På biblioteket fick jag lite tips och hittade två böcker. På dessa var det inte precis någon kö. Bibliotekarien tog hissen ner i underjorden där de magasinerade böckerna står och kom upp med två stycken:

Livets sommar av Oddvor Johansen 

De förlorade musikanterna av William Heinesen

Jag har ännu inte bestämt vilken jag ska välja. Har ni hittat någon spännande färöisk författare att läsa?

Hur många dricker kapselkaffe?

Tidningen SPRÅK har kommit ut med ett nytt nummer.
Numret innehåller bland annat en lista över ett urval av 2011 års nyord. En nöjsam läsning. Jag ser hur nya ord som smyger sig in i språket och man tar in dem omedvetet lägger till dem till sitt befintliga ordförråd.
Kapselkaffe till exempel. Kaffet man dricker från en Nespressomaskin. Fler nyord är:
Fastlans
flipperförälder
gps-väst
ofast jobb
appar
mobildagis
lob
padda
prehab
Känner ni igen några?
Listan är lång och fler nyord finns.
Brukar ni läsa tidningen SPRÅK?

Årets mest utlånade bok

Jag läser i dagens DN att den bok som lånats ut flest gånger på Stadsbibliotek 2011 i Stockholm var Spill av Sigrid Combüchen. På andra plats är GW Perssons Den döende detektiven och på tredje Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson.
Det är alltid svårt att gissa vad folk lånar mest och vad som är mest åtråvärt på biblioteken men naturligtvis blir vinnare av olika kända priser mer intressanta än andra så Spill kunde man tänka sig ligga högt på listan över lånade böcker eftersom Combüchen fick Augustpristet 2010 för Spill. Det som förvånade mig var att GW Persson Den döende detektiven hamnade på plats två. Jag har aldrig läst något av GW Persson och han finns inte på vare sig min önskelista eller i min läshög, men hans böcker kanske är läsvärda. Vad vet jag. Har någon läst något av GW?

En underbar fransk film - Mannen från Le Havre

 Jag har en viss förkärlek för franska filmer, gamla som nya och försöker se så många jag kan som visas på stan. Det finns nästan alltid en som visas just nu.

I dag har jag sett Mannen från Le Havre som utspelar sig som titeln säger i Le Havre som också är en hamnstad. Marcel Marx som lämnat sitt bohemiska liv i Paris för att försörja sig som skoputsare. Ja, det går ju sådär. Efter dagens slut går han hem plikttroget till sin hustru och lämnar de intjänade Euron.
Polisen får tips om att en stor container i hamnen innehåller ljud man misstänker kommer från människor. Vid öppnandet av container finner man ett antal flyktingar från Afrika. En ung pojke lyckas smita och efterlyses av polisen. Marcel och den afrikanska ynglingens väg korsars och Marcel bestämmer sig för att hjälpa pojken och gömmer honom i sin enkla bostad.
Det här är en film som är svår att tidsbestämma 70-tal 80-tal 90-tal? Personerna i filmen är enkla: det är Madame i brödbutiken, Madame på caféet som ger Marcel sitt dagliga glas vin, Jean-Pierre i grönsaksbutiken  och alla går ihop för att hjälpa den afrikanska pojken att hitta sin mamma.
En helt underbar film som inte lämnar någon oberörd.

Min kamp 3 - Karl-Ove Knausgård

När jag hade läst Min kamp 1 så förstod jag inte hur jag skulle kunna vänta i fyra månader på Min kamp 2. Samma sak hände när jag läst ut Min kamp 2. Jag längtade till att läsa fortsättningen av Karl-Ove Knausgårds liv i Min kamp 3.
Både i Min kamp 1 och 2 upplevde jag samma känsla initialt när jag läste böckerna; en trög och seg uppförsbacke med detaljerade beskrivning och återgivning av något ointressanta situationer. I Min kamp 1 hur Karl-Ove lyckades få med sig en kasse öl till en nyårsfest när han gick i högstadiet. Det tog ca 70 sidor att berätta det. I Min kamp 2 var det ungefär lika många sidor för att beskriva en barnkalas. Suck så segt men så plötsligt vänder det och böckerna går inte att släppa.
För mig var alltså förväntningarna höga när jag i julklapp fick Min kamp 3 som jag kastade mig över redan på julaftonsnatten.
Dessvärre har inte förväntningarna infriats. Min kamp 3 handlar till största delen om Karl-Ove Knausgårds barndom och skolår. Familjen flyttar till hus och lever ett till synes vanligt familjeliv med allt vad det innebär av aktiviteter, utflykter, semestrar och passa mattider. Det som lägger en skugga över familjeidyllen är att Knausgårds pappa är sträng, strängare än vad som behövs. Karl-Ove Knausgård är rädd för sin pappa som inte drar sig för att bära hand på honom. Knausgård gråter ofta ibland för ingenting kan man tycka.
Nu händer det inte så mycket i boken mer än vad som händer vanliga småpojkar i skolåldern med kompisar och pojkstreck, småförälskelser,  allt i detalj beskrivet in till det ointressanta.
Jag har gäspat mig igenom 442 sidor och hoppats att Knausgård i slutet av boken skulle komma med en cliffhanger som gör att man längtar till Min kamp 4. Men icke. Det finns inget som för handlingen framåt, inget spännande varken innehållsmässigt eller språkligt. En trist långdragen historia och en pojkes uppväxt som påminner om en dålig högstadieuppsats. Nej nu var jag inte snäll. Förlåt Karl-Ove.
Med Min kamp 3 tar jag en paus från Karl-Ove Knausgård på obestämd tid.

Justine Lévy besöker Internationell författarscen

Justine Lévy besöker Internationell författarscen i Stockholm  den 14/3. Justine Lévy har på SEKWAs förlag nyligen kommit ut med Vi ses på Place de la Sorbonne och En ovärdig dotter. Båda böckerna är självbiografiska och handlar om hennes relation till sin mor.

Nytt idag

Michael Cunningham - När natten faller.

Michael Cunningham gjorde sig känd för svensk publik med Timmarna som också filmades. På svenska finns utgivet:

• Kött och blod 1996
• Timmarna 2000
• Ett hem vid världens ände 2005
• Märkliga dagar 2006

Vad säger ni om köplats 409

Efter att ha varit på flera middagar och tillställning bland vänner och släktingar i jul och nästan vi varje tillfälle då böcker kommer upp som samtalsämne, nu gör det det ganska ofta med mig, så nämner flera att Kerstin Ekmans senaste Grand final i skojarbranschen är så bra och ett "läsmåste". Jag har varit lite sugen på att läsa dem men inte känt ett akut sug så jag tänkte vänta lite med den. Efter att så många lovordat boken ville  jag läsa den nu  när den är aktuell. Mitt köpstopp fortsätter så det är inte tal om att jag ska gå och köpa den utan  jag klickar hem den på biblioteket. Jag  hamnar på köplats 409.  Jag kan inte minnas att jag någonsin haft en tresiffrig köplats på biblioteket. Jag lär nog få boken lagom till nästa års bokrea för den lär väl reas ut då och då går jag troligtvis och köper den. Ibland måste man ha tålamod.

Ordning på läsandet

Ett av mina nyårslöften var att läsa mina hyllvärmare och därmed få ner läshögarna och det dåliga samvetet som uppstår när jag köper  nya böcker trots att jag har en mängd böcker som jag egentligen vill läsa men inte prioriterar just i stunden.
Nu ska det bli ändring och ordning på läsandet. Jag ska läsa en hyllvärmare i månaden och här är en lista på mina böcker som ligger här hemma olästa:

Göra gott - Trude Marstein
Hetta - Ian Mc Ewwan
Glitterscen -Monika Fagerholm
Bönbok för en vän och Att lära sig själv att leva - Joan Didion
Maken - Gun-Britt Sundström
Mästaren och Margarita - Michail Bulgakov
 Mannen utan minne - Nicole Krauss
Maskrosbarn -Lars Saabye Christensen
Älskade syster - Joyce Carol Oates
Mulvaneys - Joyce Carol Oates
Med livet framför sig - Émelie Ajar

Har ni några böcker som länge väntat på att bli lästa som ni nu ska ta tag i?

Årets första bok

Idag på årets andra dag börjar jag läsa Jonathan Franzén - Frihet.
När den kom ut på engelska för över ett år sedan så längtade jag till den skulle komma på svenska för att ALLA höjde den till skyarna som en så fantastisk bok. I september kom den på svenska och jag inhandlade den direkt naturligtvis, men sedan har den blivit liggande. Jag tappade liksom sugen på att läsa den när flera både vänner och bokbloggare som läst den tyckte den var ganska så tråkig.
Men nu ska jag ta tag i den och bilda mig en egen uppfattning.

Apropå hyllvärmare

Bland bokbloggare just nu är det mycket bloggande om hyllvärmare. Hyllvärmare är ju en bok som stått oläst i bokhyllan alldeles för länge. Vad jag har förstått har vi läs och bokentusiaster väldigt många hyllvärmare i våra hyllor. Men vad jag undrar hur länge ska en bok ha stått oläst i hyllan för att kallas hyllvärmare? Det är ju inte precis så ofta som man kastar sig över en nyköpt bok utan den får "ligga till" sig några dagar. Eller är hyllvärmare dessa böcker som stått i bokhyllan länge, länge och nästan ger dåligt samvete för att man inte tar ut dem och läser dem?

Litterära nyårslöften

Jag gillar nyårslöften även om de inte alltid hålls så är det en bra tidpunkt att i alla fall försöka ändra och förbättra saker och ting så även min läsning.
Förra året hade jag som nyårslöfte att läsa minst en klassiker i månaden. Det gick så där. Jag tror att det blev 4 klassiker under hela året. Jag får skylla på att de oftast är så f...t tjocka.
Mina litterära nyårslöften inför 2012 är:

Så klart vill jag fortsätta med min klassikerutmaning. Jag har insett att en klassiker i månaden hinns inte med, men jag vill läsa:

Svindlande höjder- Emelie Brontë
Svart och rött - Stendahl
På spaning efter den tid som flytt, del 1 - Marcel Proust
Bergtagen - Thomas Mann

Hyllvärmarutmaningen:
Minst en hyllvärmare i månaden. Bland hyllvärmarna finns:
Ian McEwan
Monika Fagerholm
Gun-Britt Sundström
Nicole Krauss
Joan Didion
Trude Marsden
Med många fler

Engelsk litteratur
Ni kanske har hört det förut. Jag är ganska slö på att läsa på engelska. Jag har blivit det. Trots att jag har några "poäng" i engelska så tar det emot att läsa på engelska. Ett nyårslöfte blir också att läsa några engelska böcker. Det finns ju en outsinlig brunn att ösa ur om ser vad som ges ut på engelska.

Vad har ni för litterära nyårslöften?