Colombes granne - Tatiana de Rosnay

I Tatiana de Rosnays senaste roman på svenska Colombes granne läser vi i thrillerartad stil hur en granne kan plåga en till vanvett.
Colombes och hennes man och deras tvillingpojkar i yngre tonåren flyttar till en ny lägenhet. Redan på visningen  bestämmer de sig för att de vill ha lägenheten som både är ljus och vacker.
Colombe arbetar som spökskrivare på ett bokförlag och  hennes mans arbete innebär att han ofta är på resande fot. Allt är bra och några bekymmer tyck inte finnas i familjen.
När de flyttat in i den nya lägenheten envisas en granne  med att varje natt spela Rolling Stones väldigt högt. Nu slumpar det sig så att musiken spelas endast när Colombes man är bortrest. Colombe får sin nattsömn förstörd och det börjar tära på henne. Hon fungerar inte på jobbet och henne tvillingpojkar orkar hon inte riktigt ta hand om på bästa sätt. Colombes chef reagerar på hennes förändrade beteende. När Colombes make är hemma förekommer ingen musik på natten och maken börjar ifrågasätta henne och det börjar nöta på deras relation.
Colombe bestämmer sig för att ta saken i egna händer och undersöka vem personen är som spelar musik på hög volym varje natt när Colombes man är på resa. Grannarna i huset känner mycket väl till mannen som är läkare och har rykte om sig att vara lugn, pålitlig och trevlig och kan inte förstå det som Colombe berättar.  Colombe nöjer sig dock inte med grannarnas svar och intryck utan hon går ytterligare längre i sina försök att möta den man som förstör hennes nattsömn.
Här vänder berättelsen till att bli en gastkramande historia som inte går att släppa, till att sluta i något man inte kan förutspå.
Boken är till största delen skriven i presens vilket ökar spänningen och närvaron i boken. Som läsare befinner man sig bakom Colombe och upplever och ser det hon genomgår på nära håll.
Ja, Colombes granne är en riktig bladvändare trots att språket ibland haltar och tenderar att låta mer som talspråk. Jag har inte haft tillgång till den franska upplaga för att se om det är översättningen som brister eller om Tatiana de Rosnay använt sig av ett mer enkelt och slängigt språkbruk i Colombes granne än i hennes tidigare böcker.