Den sista dimman - Maria Luisa Bombal

Ingen blev gadare än jag när jag upptäckte att förlaget Tranan givit ut Den sista dimman av Maria Luisa Bombal i nytryck.
Första gången Den sista dimman kom ut på svenska var 1982. Till glädjen hör att att jag själv upptäckte Maria Luisa Bombal vid ett besök i Chile för ett antal år sedan.  I ett antikvariat i Viña del Mar, Maria Luisa Bombal hemstad, hittade jag juste ett exemplar av Den sista dimman, signerat av författaren själv, dock ej daterad, men hon dog 1980 och Den sista dimman utkom i Argentina 1935.
Den sista dimman ingår i en novellsamling där Den sista dimman är den längsta novellen (ca 80 sidor) och utgör titeln på samlingen.
Berättarjaget har inget namn och allt som sker i novellen sker i hennes inre. Novellen börjar med att hon och hennes nyblivne man, Daniel, direkt efter bröllopet anländer till familjens gods och  i förbifarten  säger Daniel till tjänstefolket att han precis har gift sig med sin kusin och hon presenteras för dem.  Redan här i inledningsscenen förstår läsaren att här står det inte rätt till. Daniel har nyligen blivit änkling och endast några månader senare gifter om sig med sin kusin. Vädret är kyligt och bistert vilket också inramar känslan av kyla i den mänskliga atomsfären.
Något händelserikt och kärleksfullt äktenskap är det inte. Att Daniel sörjer sin förra hustru råder ingen tvekan om och dagarna skrider monotont fram och så kommer det att förbli.
För att överleva sitt kärlekslösa och kyliga äktenskap skapar hon egna inre världar där hon flyr in i en dimma och bakom dimmans diffusa former upptäcker hon sig själv, sin kropp, sina begär och en imaginär älskare. Fantasin blir så verklig att hon tror sig har upplevt den fysiska kärleken. När sedan tecken i omgivningen som skulle kunna bevisa att detta är sant saknas rämnar henne tillvaro.

Den sista dimman är en stark berättelse om en kvinna som sitter fast i ett kärlekslös äktenskap och oförmågan att ta sig ur det på grund av de traditionella regler samhället har. Istället spelas inre scener upp på ett annat liv. Maria Luisa Bombal skriver poetiskt men även starkt symboliskt där dimman blir symbol för något drömskt bakom verkligheten.

Maria Luisa Bombal 1910-1980 föddes i Viña del Mar i Chile,  men vistades många år i Paris, USA och i Argentina. Hon har själv sagt att hon inspirerats av HC Andersen och Selma Lagerlöf.
Maria Luisa Bombal som säkert för många är en okänd författare men väl värd att göra en närmare bekantskap.