tisdag 21 februari 2012

Falling man - Don DeLillo

Apropå författare man inte har läst men länge varit nyfiken på så har jag nu äntligen läst min första Don DeLillo.
Att han ofta omnämns  i Nobelprissammanhang gör ju honom ännu mer intressent. Han är en sådan där författare som man borde läsa om inte annat för att känna till honom och kunna säga att man har läst något av honom.
Ja och nu är det gjort Falling man har jag läst.
Den utspelar sig i New York precis efter tornens fall den 11 september 2001. Keith är huvudpersonen och när han upptäckt att han precis har överlevt tornens fall går han hem till sin före detta fru Liliane och flyttar tillbaka till henne och sonen Justine.
Keith är kanske inte en drömman att vara gift med. Enligt Lilianes mamma Nina, en dominant och bestämd dam, är Keith bara intresserad av kortspel och bergsklättring och har inga andra intressen. Liliane som är mer intellektuellt lagd har skrivargrupper för människor med alzheimer där personerna som deltar i grupper skriver och berättar om deras upplevelser av 11 september.
Boken är som en frusen bild över chocken som förlamande en hel stad efter det som hände 11 september. Människorna rör sig knappt medan hjärnan tänker och arbetar febrilt för att försöka förstå, med tillbaka blickar sidor blickar och framåtblickar.
Trots att boken är skriven på ett vackert språk snudd på poetiskt är handlingen lite av stakato. Den hoppar från Keiths tankar till Lilian och sedan till Lilians mamma fram och tillbaka och det är svårt att hänga med.

3 kommentarer:

  1. Jag har också läst den nyligen, blev inte överdrivet imponerad tyvärr.

    SvaraRadera
  2. Och jag kom aldrig igenom den tyvärr. Har funderat på att pröva med något annat av honom, kanske funkar det bättre.

    SvaraRadera
  3. Jeanette och Bokmoster: Jag blir nästan lite glad att ni inte tyckte om Falling man. Jag trodde att det var en sådan bok som man bör tycka om. Jag förstod liksom inte Don DeLillos syfte att det kanske var fel på mig som inte förstod.

    SvaraRadera