Igår kväll besökte Justine Levy internationell författarscen i Stockholm. Hon intervjuades i en snudd på fullsatt sal av Malin Jacobsson Bååt från SVT. Maria Bodner Gröön gjorde en fantastisk snabb tolkning från franska till svenska.
Intervjun inleddes med att Justine bekräftade att hennes två böcker som nu kommit ut på svenska Vi ses på place de la Sorbonne och En ovärdig dotter är självbiografiska. Även om ordningen och handlingen inte stämmer helt överens med verkligheten så är känslan helt och hållet författarens egen. Intervjuaren frågade varför hon vill skriva så avslöjande om en mamma som inte varit som en vanlig mamma. Justine Levy säger att hon skrev om saknaden efter sin mamma som trots att hon inte varit en bra mamma i traditionell bemärkelse har mamman alltid varit en förebild som kvinna. Mamman som växte upp under 70-talet med kvinnan frigörelse och gått sin egen väg har Justine tagit efter i sitt liv.
På frågan om mamma hade läst den första boken svarade Justine att det hade hon gjort. Men det enda hon påpekade var det språkliga och grammatiska felen. Det tolkade Justine som att då tyckte hon väl att innehållet stämde överens med verkligheten.
Intervjun med Justine Levy rör sig mest kring innehållet i hennes två böcker; alltså kring hennes relation till mamma.
Jag tyckte lite att det blev ett ältande av samma sak och jag personligen hade velat veta lite mer om Justine Levy och hennes författarskap. Nu har hon bara kommit ut med tre böcker på 20 år så det kanske inte var så mycket att prata om. Men Justine Levy är nog ingen mediavan person och kändes nästan lite bly och ovan vid frågor. På en del frågor hade hon inga svar eller lite tunna svar som om hon inte tänkt igenom sitt liv och sitt skrivande och att plötsligt ställas till svars inför en stor publik.
Det är alltid intressant att lyssna på författare live. En del försvinner kanske i översättningen.
SvaraRadera