onsdag 28 december 2011

Rebecca - Daphne du Maurier

Det händer att jag blir helt besatt av att jag måste läsa en viss bok som jag har hört något om eller en bok som ständigt återkommer till mig. Rebecka av Daphne du Maurier är just en sådann bok som jag så länge velat läsa men inte kommit till skott.
När jag i somras var i Paris och läste i en fransk tidning en intervju med Tatiana de Rosnay (ni vet hon som har skrivit Saras nyckel, Bumerang och Huset du älskade och också en av mina favoritförfattare just nu) berättade hon just att Rebecca är en av de böcker som gjort starkast intryck på henne. Då bestämde jag mig att den boken ska jag läsa nu. Det visade sig att den boken inte var helt lätt att få tag i. Efter idogt sökande hittade jag den på www.antikvariat.net. Ett gammalt exemplar från 1939 då boken kom ut på svenska där de gamla pluralverbändelserna finns kvar som kommo och voro osv. Jag brukar störa mig på dessa ändelser nuförtiden. Men de vållade inga större problem i läsandet
Rebecca berättas ur en ung, enkel flickas perspektiv. Hon får har inget namn boken igenom. Hon arbetar som sällskapsdam åt en förmögen amerikanska på franska Rivieran. Där träffar hon den välbärgade Maxim de Winter som nyligen blivit änkling. Maxim friar till flickan som trots att han är betydligt äldre än hon besvarar  frieriet. Efter giftemål, smekmånad i Italien åker de till England till Maxim gods Maderley och bosätter sig där.
Här dyker Rebecca upp som är Maxims nyligen avlidna hustru och som dött under mystiska omständigheter. Några av tjänstefolken behandlar den nya hustrun väl men Mrs Danvers som var Rebeccas mer personliga betjänt var besatt av Rebecca och fortsatte att vårda hennes tillhörigheter som om hon fortfarande levde. Mrs Danvers har något eleakt, skrämmnade och obehaglig över sig och gör allt för att den nya hustrun ska vantrivas. Hon jämför den nya hustrun med Rebecca som hade stil, var intelligent och var vacker. Rebeccas andeväsen svävar kusligt kvar i huset. Den nya hustrun känner sig både oälskad och ovälkommen till sitt nya hem.
Eftersom bokens titel är Rebecca och Rebecca är död sedan ett år tillbaka förstår man som läsare att hon har ett avgörande roll i boken och det har hon när boken mot slutet går över till att bli en kriminalliknande historia då är det definitiv svårt att släppa boken.
Det här är en av de mest spännande böcker jag har läst. En riktig bladvändare. Det ligger bådet ett spökligt och ett mystidkt skimmer över handlingen med personer som dyker upp och lämnar krypiska avtryck.
In till sista sidan hålls läsaren på spänn ända till det oväntade slutet. Den här boken måste läsas.
Alfred Hitchock har filmatiserat boken 1940 och för den fått en Oscar.

9 kommentarer:

  1. Såg Hitchocks film för några år sedan, och den var riktigt, riktigt bra. Filmen gav känslan av att det var överflödigt att läsa boken och så brukar det ju sällan vara, snarare tvärt om, men kanske borde man göra det ändå.

    SvaraRadera
  2. Petra: Boken är riktigt bra. Jag har varit oåtkomlig för min familj i några dagar och knappt andats.:)

    SvaraRadera
  3. den är värd att läsas (om), det finns ett par efterföljare också...

    SvaraRadera
  4. Hannele: Intressant. Vilka är efterföljarna???

    SvaraRadera
  5. Den här är så bra, så bra! Kommer på mig själv ibland fundera på den fortfarande :)

    SvaraRadera
  6. Lingonhjärta: Faktiskt. Jag går också och tänker på den nu efter sedan jag läst ut den. Jag undrar varför hon,fru nr 2 stannar kvar hos Maxim och stod ut med allt.

    SvaraRadera
  7. Ja det är en bra fråga. Skulle vara intressant att göra en analys på det någon dag. Är lite för pluggtrött/hjärndöd just nu men har en del teorier :)

    SvaraRadera
  8. Har precis börjat läsa den och håller med du. Helt underbar! Mitt exemplar av boken är också riktigt gammalt med de gamla verbändelserna. Det bidrar liksom lite till stämningen. Blir sugen på att se filmen!

    SvaraRadera
  9. Böcker... Ja jag vill också se filmen, men inte fått tag på den ännu.

    SvaraRadera