söndag 6 maj 2012

stål

I Stål av Silvia Avallone visas ett Italien upp som man kanske inte i första hand tänker på när man tänker på Italien. Det är ett Italien så långt ifrån Toscana sböljande landskap man kan tänka sig.
Huvudpersonerna är Anna och Francesca de är 13 år och bästisar. Det bor i ett betongområde i Piombino en liten stad vid Medelhavet som domineras av stålfabriken Lucchini. Det är på stålfabriken de flesta jobbar det vill säga de som lyckas få ett jobb.
Annas pappa är en småkriminell typ som håller familjen flytande med att stjäla och sälja stöldgods. Francescas pappa är våldsam och slår och fru och barn för minsta lilla. Alla röstar på Berlusconi inte för att han är en politisk förebild utan för att han är en person som man beundrar och vill vara som.
Anna och Francesca är snygga flickor och väl medvetna och detta. De klär sig utmanade och tillsammans testar de gränser hur långt de kan gå när det gäller smink och kläder.
Silvia Avalloni har sagt i en intervju att boken skrev hon i ett raseri. Ett raseri över hur samhället ser ut, med arbetslöshet och konsekvenserna över ett Italien som styrs av Berlusconi.
På fabriken Lucchini jobbar många av Piombinos unga män. Ett jobb med obekväma arbetstider och ett fysiskt krävande arbete tvingas där de unga att ta droger för att orka med något annat än att arbeta. De tar droger för att orka att efter dagens slut ta sig ut och dansa och träffa vänner och flickor.
Nej det här är inget imponerande Italien som Silvia Avallone målar upp där det unga tvingas ta droger för att klara av livet och unga flickor hamnar i för tidiga graviditeter. Med fart och raska penseldrag målas ett samhälle fram som är svårt att överleva i. Blickar man ut över havet skymtar man Elba. En ö som varken Anna eller Francesca varit på men längtan dit är så stor.
Förväntningarna på Stål har varit stor efter att läst intervjuer av författaren och lyssnat till intervjuer på radio.  Perspektivet är ur ungdomarnas synvinkel vilket gör att hela boken med sitt tempo och jargong gör boken till utmärkt ungdomsbok.

4 kommentarer:

  1. Boken verkar jättebra, men jag tror faktiskt jag väntar på filmen som lär komma senare i år :)

    SvaraRadera
  2. Vicky: Blir det film av boken! Vad spännande!

    SvaraRadera
  3. låter intressant med ungdomarnas synvinkel

    SvaraRadera
  4. Visst är den bra! Jag gillade den mycket och tycker snarare att den tog temperaturen på dagens berlusconiserade italien än att den var en ungdomsroman. Men den var riktigt stark, alltså!

    SvaraRadera