När Mias man Boris önskar ta en paus efter 30 års äktenskap rasar livet fullkomligt för Mia. Hon hamnar på en psykiatrisk klinik med diagnosen kortvarig psykos. Hon återhämtar sig och beslutar sig för att åka till sin barndomsstad Bonden där hennes mamma, 87 år bor på ett äldreboende.
Hon börjar undervisa i kreativt skrivande för en grupp med unga flickor och umgås med mammans ålderstigna väninnor där hon deltar i deras bokcirkel.
Det här är en bok med litet omfång men som Siri Hustvedt lyckas få med väldigt mycket. I umgänget med både gruppen av flickor i kreativt skrivande och mammans väninnor görs utvikningar inom feminism och människans ursprung, samliv mm.
Det här är en rolig bok. Jag som för det mesta tycker att man kan dra i hop romaner och korta ner tycker att den här boken har punkter som skulle kunna utvecklas lite mer. Hela historien gick väldigt snabbt från sin psykos till att faktiskt stå på egna ben och ha skapat sig ett eget liv. Boris som visar tecken på att komma tillbaka till Mia efter att misslyckat med sin paus tycker hon mest är patetisk.
Jag skulle önska lite mer fördjupade personteckning. De känns lite för tunna och jag får svårt att både se bilder och känna för dem. Men visst det är en underhållande bok som bejakar kvinnors styrka och kvinnors förmåga att skapa förändringar och anpassa sig till dessa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar